HV-SOG

Alla har vatten

Alla nio broschyrer har vatten på listan. Nästan allt annat varierar. Det här är del två av tre i vår genomgång av nio länders beredskapsbroschyrer. I del ett, När kriget eller krisen kommer, såg vi att Sverige lovar att aldrig ge upp men inte säger hur. Här går vi igenom packlistorna: hur länge man ska klara sig själv och vad som bara finns i ett eller två länder. Det blir underlaget till folderns sidor om lager, sjukvård och vad man ska packa.

Hur länge klarar man sig själv?

Sverige och Estland säger en vecka. Norge har gått från tre dygn till en vecka. Lettland skriver tre dygn men helst sju, medan Danmark, Finland, Polen och Litauen stannar på tre dygn. Schweiz vill ha mat för en vecka men vatten för tre dagar. Tre liter vatten per person och dygn är vanligast, och Finland räknar med ungefär två.

Sånt som bara vissa har på listan

Packlistorna liknar varandra: vatten, mat, ficklampa, radio, kontanter och mediciner. Det intressanta är det som bara en eller två broschyrer har kommit på.

Det vi helst vill se i en svensk instruktion är riktig sjukvårdsutrustning mot blödning. Polen och Litauen har tourniquets (blödningsstoppare) på listan, och Polen visar hur den läggs ovanför såret på överarm eller lår och att man skriver upp klockslaget (Polen s. 21, Litauen s. 8). En kraftig blödning i en arm eller ett ben kan vara livsfarlig på några minuter, och en tourniquet är liten, billig och lätt att packa. Sverige beskriver tryck på såret (s. 25) men har ingen tourniquet på listan. Av de nio har vi bara sett den hos Polen och Litauen.

Läkemedel och första hjälpen

  • Jodtabletter: De skyddar sköldkörteln mot radioaktivt jod efter en kärnkraftsolycka (Norge, s. 11). Danmark rekommenderar dem till alla under 40 samt gravida och ammande, Norge till barn och vuxna under 40 samt gravida och ammande, och Finland till upp till 40-åringar och gravida. Broschyrerna anger inget aktivt ämne, men sådana tabletter innehåller kaliumjodid. Norge och Finland tillägger att man bara ska ta dem om myndigheterna uppmanar till det (Norge s. 9 och 11). De står inte på den svenska listan.
  • Skyddsmasker och fler tourniquets: Polen har FFP3-masker, andningsskydd med partikelfilter, i hemapoteket (s. 21). Litauen vill ha två tourniquets per familjemedlem (s. 8).
  • Ångestdämpande och reservglasögon: Lettland tar upp ångestdämpande läkemedel bland det ett läkemedelsskåp ska innehålla (s. 9), tillsammans med smärt- och febernedsättande, magmedicin, allergimedicin och desinfektionsmedel. Reservglasögon och kontaktlinser hör till packningen (s. 10). Broschyren anger inget preparat. Vi gissar att den menar receptfria lugnande medel som säljs i lettiska apotek, till exempel baldrian som tinktur eller tabletter och hjärtdropparna Sirds pilieni, som en lettisk studie nämner som ett av de mest sålda lugnande läkemedlen. Broschyren själv säger inget om det. I Sverige är de flesta ångestdämpande läkemedel receptbelagda.
  • Läkemedel med namn och dos: Litauen är den enda som anger substanser, som exempel: ibuprofen 400 mg eller paracetamol 500 mg mot smärta och feber, loperamid 2 mg mot diarré, bisakodyl 5 mg mot förstoppning, omeprazol 20 mg mot sura uppstötningar och bilastin 20 mg som antihistamin, dessutom ett antiseptiskt medel (s. 8–9) och en lösning av väteperoxid i nödryggsäcken (s. 10). Polen nöjer sig med grupper: smärtstillande, antiinflammatoriska, kräkningsstillande och diarrémedel, antiseptika och brännskadeförband (s. 21).
  • Blekmedel mätt i kork: Norge mäter med flaskans egen kork. Man diskar vattenbehållaren, fyller den med vatten och tillsätter två korkar hushållsblekmedel (klorblekmedel) per 10 liter, men broschyren anger ingen styrka. Efter minst 30 minuter töms och sköljs den (Norge, s. 4). Vatten från varmvattenberedaren får användas till hygien, men inte som dricksvatten (s. 12).

Prylar, vatten och värme

  • Kikare, rep, cigaretter och hårfön: Litauens packlista har kikare, rep på minst tre meter, två meter hopfällbar metalltråd, sykit, hypotermifilt, utskrivna foton av nära och kära, 12 liter vatten i små flaskor och cigaretter som bytesvara (s. 10–11). Tipsen från organisationen Blue/Yellow och ukrainare (s. 12) nämner bland annat cirka 100 liter bränsle, kompass, flera powerbanks per familjemedlem och en hårfön. Hårfönen ska enligt ukrainarna torka skor, strumpor och kläder när det finns el.
  • Elverk och CB-radio: Polen föreslår att man överväger ett elverk och extra samband som CB-radio eller walkie-talkie (s. 16 och 33). Norge nämner också ett elverk eller ett batteriaggregat med 230 V-uttag, men först efter att man har läst på om säkerhetsreglerna (s. 5).
  • Blodgruppskort och ett foto: Polen vill att man skaffar ett kort med sin blodgrupp och har det på sig (s. 11), och att varje evakueringsryggsäck innehåller något personligt, till exempel ett foto eller ett släktminne (s. 27).
  • Tvättvatten och badkar: Lettland räknar med 10–12 liter vatten per dygn till hygien, utöver dricksvattnet, och tipsar om att fylla badkaret när varningen kommer (s. 10). Litauen påminner om att vattnet i toalettcisternen går att dricka om det inte har stått länge (s. 10).
  • Hur snabbt huset blir kallt: Finland skriver att ett trähus kyls ner till +10 grader på under ett dygn, ett elementhus på ungefär två och ett stenhus på ungefär tre. Rådet är att sova tillsammans, eftersom en människa ger lika mycket värme som en 70-wattslampa, och att bygga ett filttält runt bordet.
  • Frysta PET-flaskor och full tank: Sverige tipsar om att frysa vatten i PET-flaskor som kylklampar vid strömavbrott (s. 15) och vill ha drivmedel i tanken eller laddat elbilsbatteri (s. 18). Polen vill också ha bilen tankad (s. 16).
  • Estland, den enkla listan: Koka naturligt eller gammalt vatten i 3–5 minuter, ha vattenreningstabletter eller filter (s. 15, 21), använd en 50-liters sopsäck som tillfällig toalett (s. 15–16, 25), ha kontanter för en veckas behov, dammask, brandsläckare och brandfilt samt ved eller annat bränsle för minst en vecka (s. 12, 25–26). Det saknas jodtabletter, blekmedel och blödningsstopp helt. Läkemedelslistan är grupper: smärtstillande, febernedsättande, allergi, magmedicin, antiinflammatoriska och förkylningsmedel.
  • Rösti och sixpack: Schweiz förrådslista har rösti, skorpor, torkat kött och kondensmjölk, och vattnet mäts i sixpack: nio liter per person.
  • Flaggor av kläder: Polen har ett råd för översvämning, om man inte kan evakuera: häng ut en flagga. Vit betyder att man måste evakuera, röd att man behöver medicinsk hjälp och blå att man behöver mat och vatten (s. 32).

Pengar och grannar

  • Beredskapsvän: Norge uppmuntrar läsaren att hitta en beredskapsvän, en granne eller vän man kan dela första hjälpen, matlagning och verktyg med. Det kan också vara någon med ett annat mobilnät som kan låna ut en telefon om ens eget nät ligger nere (s. 13 och 16).
  • Bankkort från flera banker: Norge vill att man har kort från olika banker, konton i mer än en bank och kontanter i små sedlar (s. 8).

Vi läser listorna som en bild av vad varje land oroar sig mest för: kylan i Finland, strålning i Danmark och Finland, skador och elavbrott i Polen. Det är vår tolkning, inget guiderna själva säger.

Litauens broschyr har något ingen av de andra har: en hel ruta med råd från Blue/Yellow, en litauisk organisation som stöttat Ukraina i tio år, och från ukrainare (s. 12). Där står sånt man bara vet av att ha levt i kriget, som att ha en hårfön för att torka skor och kläder när strömmen finns, kompass, flera powerbanks per person och ungefär 100 liter bränsle. Vår take: en svensk myndighet skulle knappast skriva så. Vi är mer vana vid white papers och forskning i myndighetskommunikationen. Men erfarenhet från människor som faktiskt klarat det är värd att ta med.

Vad den svenska packlistan kunde få med

  • Jodtabletter och en förklaring av när de ska tas (Danmark, Finland, Norge).
  • Blödningsstopp och en instruktion för hur den används (Polen, Litauen).
  • Reservglasögon och vatten till hygien (Lettland).
  • Råd från människor som har klarat kriget, som Litauens ruta med ukrainska erfarenheter.
  • En beredskapsvän, någon man planerar och delar med (Norge).

Mönstret är detsamma som i del ett. Sverige har grunderna men stannar där, medan grannarna går längre. I del tre samlar vi det mest framåtlutade från alla nio, både om lager och om motstånd, i en egen folder: När kriget kommer.

Källor

Sidhänvisningar i texten gäller tryckta sidnummer. För de korta broschyrerna från Danmark, Finland och Schweiz anger vi inga sidor. Alla dokument hämtades 19 oktober 2026.

GUD

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *